Gösta Hallonsten: vad gäller förhållandet till judendomen har den katolska kyrkan gjort mycket
I lördags avslutades symposiet i Vatikanen om judefientlighetens kristna rötter. I fredags togs deltagarna emot av påven, som sade att alla kristna inte gjorde sådant andligt motstånd mot antisemitismen som världen hade rätt att vänta sig. Israels engelskspråkiga dagstidning Jerusalem Post kommenterade på måndagen positivt påvens tal till symposiedeltagarna i en ledare med rubriken "Lyssna till Vatikanen".
"Påvens ord motsvarar visserligen inte den väldiga utmaning som förintelsen ställer kristenheten inför, men måste uppmuntras och inte ignoreras," skriver Jerusalem Post. Tidningen påminner om att avtalet mellan Israel och Vatikanen från 1992 talade om gemensamma initiativ för att bekämpa antisemitismen och kritiserar Israel för att inte gjort något åt denna punkt i avtalet. Tidningen skriver:
"Det är pinsamt om Israel av ren slöhet visar likgiltighet inför de positiva steg som tagits och försummar ett tillfälle att hjälpa kyrkan att ta itu med sitt förlutna som en förberedelse inför det nya årtusendet."
Vatikanradion frågade den svenske symposiedeltagaren Gösta Hallonsten vad symposiets viktigaste bidrag är.
"Det är svårt att säga, för det är i väldigt hög grad en redovisning, en genomgång av olika saker som man bör ta upp i det här sammanhanget för en teologisk syn på judendomen och Israel. Till exempel tror jag att vi ganska snart kommer att diskutera problemet: vad betyder det att Israels folk fortsätter att existera trots att Messias enligt vår kristna tro har kommit? Vad betyder det rent teologiskt ur en kristen synpunkt? Men jag har lite svårt att se vad som skall bli det omedelbara resultatet. Uttryckligen är det ju så att resultatet närmast skall överlämnas till påven för att bilda underlag för ett eventuellt uttalande eller botakt i samband med det stora jubelåret. Jag tror att på den här punkten skall nog inte symposiet ge något omedelbart resultat, utan det skall redovisa och skapa material. Dessutom vill jag gärna tillägga att när det gäller just förhållandet till judendomen har ju den katolska kyrkan faktiskt sedan andra vatikankonciliet gjort väldigt mycket. Inte minst denna påven har ju gjort många gester och uttalanden. Detta har väl snarast en karaktär av sammanfattning och uppsamling. Skulle det nu komma ytterligare något tungt påvligt uttalande om förhållandet till judendomen, så gissar jag att man måste betrakta det snarare som en slutpunkt än som en början, för det är faktiskt så mycket gjort. Förbindelsen med judendomen förblir hela tiden viktig för den kristna kyrkan, men när det gäller att rena minnet, att kyrkan skall göra bot inför det nya millenniet, så tror jag kanske att om man vill finna nyheter, så kommer de nog snarare på andra håll."
Vatikanradioen//OB/3.11.97